God fortsättning på det nya året!

 

Hoppas att ni har haft en lugn Nyårsdag! Vi gjorde inte många knop. Maken såg på TV medan jag satt och läste. Vi har en riktigt grå och regnig fredag! Termometern visar +6,9 grader. Inte vad man väntar sig av en januaridag precis. All den lilla snön som vi hade är ett minne blott, inte för att jag kommer att sakna den direkt, men det är mycket vinter kvar innan våren knackar på…

Vi missade lite av början på Nyårskonserten från Wien, en gammal tradition för oss och vi har nog sett de flesta. Maken har till och med suttit i publiken Nyårsdagen 1979. Han och en kompis reste till Wien över nyår och evenemanget ingick i reseprogrammet. Det var samma år som vi träffades, men vi träffades först i augusti.

Det var nog mitt fel, jag tittade inte efter när den skulle börja. Nåja inget att göra åt och vi njöt av det som vi ändå fick se. Jag har ju Johan Strauss den yngres och hans fars vackra musik i datorn och kan njuta av den när jag vill. Vi har till och med mina två favorit operetter av honom, Läderlappen och Zienarbaronen, i två versioner på både cd och video.

Wienklassismen är en av mina största musikfavoriter och jag skrev mina studentuppsatser om epoken i två ämnen. I Svenska, jag valde det fria ämnet och i Musikteori. Jag fick femmor i båda ämnena och det var jätteroligt! Jag tror till och med att de finns nånstans i nån gammal pärm i “stan”. Nåja det var länge sedan jag gick i gymnasiet.

Jag lyckades ta en bild på mitt brännsår. Med tanke på att jag tog bilden med min trasiga vänsterhand blev den

rätt så bra ändå. Som ni kan se var det inte så farligt och jag tror på att det gjorde nytta med snön jag höll emot så pass länge, för det gjorde ordentligt ont då det hände. Idag gör det inte ont, så länge jag inte rör fläcken, för huden är ganska känslig fortfarande.

Vi har inga direkta planer för dagen, men maken pratade om att ta en sväng till stan för att hämta mina kläder, fast inget är bestämt än så länge. Han är ju ledig idag och på måndag, Han börjar igen på onsdag, direkt efter Trettonhelgen.

Visst blir jag tacksam om han åker, men det var inte min idé, utan hans. Jag vill att han ska vila de få dagar han är ledig. Han kanske behöver vara ledig ifrån oss också , fast just det tror jag inte riktigt på. Vår tid tillsammans betyder mycket för oss båda och vi missade mycket då jag låg på sjukhus och korttidshem så länge. Då såg vi bara varandra några timmar i taget från slutet av maj till början av augusti. Skönt att jag mår så pass bra att jag får och kan vara hemma igen.

Ha en jättetrevlig fredag!

/Julia