Dan före dopparedan!

 

Jag låg och läste länge igår kväll. Jag ville läsa klart min långa fanfiction äntligen, men när den var utläst började jag på en ny och det var den som höll mig vaken längre än det var tänkt. Den är också jättebra. Det finns många välskrivande fans där ute som delar med sig av sina skrivartalanger. Därför vaknade jag mycket senare än vanligt. Jag vaknade först halv nio och det är väldigt sent för att vara mig, som väcker tuppen när jag somnar i min vanliga tid. Jag är morgonpigg och är kvällstrött. Jag brukar vara i säng runt nio-tiden för att läsa nån timme innan jag släcker för natten. Amanda kan komma och säga till att det är dags (för henne) att jag ligger där jag ska redan vid åtta, men hon får vänta lite till! Vi har det så mysigt i sängen när jag ligger och läser. Så här ser det ut varje kväll hos oss!

Detta betydde att jag var sen med mina smärtstillande depåtabletter och det kändes verkligen. Jag tog dem genast plus de två andra jag ska ta på morgonen. Jag tog en “snabb vid behov” kapsel också, så nu mår jag rätt OK. Visst känns gårdagens sillinläggning, vilket betyder att jag måste träna mer. Jag borde kunna stå så korta stunder (5 minuter åt gången) utan att det känns dagen efter. Jag har varit lite slarvig med min gå/stå-träning tydligen. Det tänker jag reparera under helgerna, då maken är här och kan hjälpa till. Jag är modigare i hans närhet. Jag tar det väldigt försiktigt när jag är ensam. Visserligen har jag trygghetslarm, men vill inte hamna på golvet av ren dumhet.

Idag kommer maken som vanligt efter jobbet. Gissa om vi längtar efter honom! Vi har en del att göra, men middagen kommer att bli ljummen ny griljerad julskinka på knäckebröd, med vår favorit senap. Det är en kulinarisk höjdpunkt varje år kvällen före Julafton.

Jag har precis pratat med maken och han längtar lika mycket efter oss, som vi efter honom. Jag har också pratat med min faster igår en lång stund. Det kan gå år i mellan våra samtal, men nu har jag pratat med henne 2 ggr på ganska kort tid. Det var faktiskt rätt så kul. Vi önskade varandra God Jul och talade om gamla minnen från 30-40 år tillbaka. Hon fick mig att komma ihåg saker som jag trodde att jag har glömt från min barndom.

Jag har också talat med en vän från Ängelholm. Med henne talar jag oftare med, men oftast växlar vi mail flera ggr varje dag.

Jag har gjort allt jag tänkte inför kommande helger. Solen håller på att hitta till oss genom några gluggar bland molnen. Härligt, nån mer snö har vi inte fått och vi har +1,6 grader ute. Det är nästan helt vindstilla, en vacker dag med andra ord!

Ha en trevlig tisdag i väntan på tomten!

/Julia