När jag klarar ett hinder inser jag snabbt att jag har minst 1000 kvar. Jag vill somna och vakna igen om nån månad, då allt är klart!
Det känns inte kul alls nu, men jag har vänner omkring mig, så det kommer nog att gå bra…
Jämförelsen med att jag försöker bestiga Mount Everest med rullstol är sann. Sann för mig för ögonblicket! Vissa av mina måsten och bekymmer känns oöverstigliga just nu!
Ha en fortsatt solig onsdag!
/Julia
Känner så med dig, även om jag vet att du kommer att klara detta, trots att det känns oöverstigligt just nu. En sak i sänder, och måste vissa saker vänta - ja, då får de vänta. För det viktigaste är ändå att du tar hand om dig <3
SvaraRaderaMånga kramar och tassklappar
Just så är det, vissa saker måste vänta!!! Tack för att ni finns!
RaderaStyrkekramar och nosbuffar
SvaraRaderaTack!
RaderaMånga o långa styrkekramar o nosgos från Yvonne o Elvis.
SvaraRaderaTack!!!
RaderaDu kommer att klara det och ett hinder avklarat är ett hinder mindre trots allt. Styrkebuffar och kramar
SvaraRaderaJag måste ju... Tack :)
RaderaJulia, det KOMMER att gå bra! Du har vänner omkring dig som du skriver och även många blogvänner som tänker på dig MYCKET!
SvaraRaderaMånga Varma häsningar och tankar går till dig, Lena
Skönt att jag har vänner ute i cyberrymnden!!!
RaderaTänker på dig varje dag och allt kommer att gå bra. Styrkekramar och nosbuffar / Gunilla och co.
SvaraRaderaTack!
RaderaJulia det kommer att gå bra, styrkekramar och nosbuffar / Gunilla och co.
SvaraRaderaJag hoppas på det!
RaderaDet kommer ordna sig. Ibland måste saker och ting få ta den tid det tar, men du får hjälp från flera håll, så försök ta det lugnt.
SvaraRaderaJag ska försöka! Lovar!
RaderaTassklappar och kramizar i massor!
SvaraRaderaTack!
RaderaKramar!
SvaraRaderaTack!!!
Radera