God lördagsmorgon vänner!

 

 

Först lite om gårdagen utflykt.

Färdtjänsten var dryga 20 minuter sen, Inte kul att sitta och vänta på honom i hällregn precis, men efter 2 samtal om och med vägbeskrivning kom han äntligen.

Vi började på Zoo Kompaniet och köpte bland annat 2 sorters godis till flickorna. En som heter Rattle & Reward i en oval rosa plåtask och en som heter Esquisita Kitties  med ost i en blå plåtask. Båda var mycket populära. Bild på dem kommer senare. Vi köpte Kungliga Kaninens Ageing +12 torrisar att ha i Smulans boll. Vi tog till rejält och köpte en 4 kg påse. Den fanns ju inte på Granngården alls, därför köpte vi en 10 kg påse av en annan av RC’s foder då, på inrådan av vår vettis. Båda är toppen och Smulan och Amanda mår bra av dem. De hade filter till fontänen också, så vi köpte det också.

Vi fick en liten reklamkartong från RC med en provpåse av +12 fodret + lite information om äldre katter, en måttbägare och en vit liten musebus.

Den var poppis och de visste inte till sig av lycka över den. Jag vet inte vilken sort mynta det är i den, men båda två tyckte om den. Amanda var så söt när hon bar omkring musebusen i munnen.  Vi fick en fin ganska stor plåtburk också, fast det är inte RC’s burk. De hade ingen den här gången heller.

Ingen fodertunna från RC heller, men de lovade att lägga undan en åt oss när det får från tillverkaren. Gulligt av dem! Vilken tur att maken har plasttunnor på jobbet med ordentliga lock till som han kunde få en av. Den är ordentligt rengjord, men trots det har vi en mjuk plastsäck á la sopsäck som vi fodrar tunnan med för säkerhets skull. Tunnan är precis lagom för 10 kg torrisar.

Kattfamiljen undrade i en kommentar vilken fontän vi har och det är lika bra att jag visar den igen.

Jag hoppas att den syns, den heter Cat-it och är en toppenbra investering tycker vi. Den kanske tar lite stor plats, men det gör inget.

Eftersom vi kom iväg lite senare än tänkt, blev det sedan lite av ett race i de andra affärerna.

Vi hann  dock med alla inköp och har nog inte glömt något vad jag vet.

Jag var trött när vi äntligen kom hem igen strax före 9. Vi hjälptes åt (jag kan ju inte göra så mycket) att packa upp och allt lades undan i skåp, skafferi, kyl och frys.

Klockan blev ½10 innan vi fick i oss lite thé och mackor. Fredagsunderhållningen fick M*A*S*H gänget stå för.

Jag var ordentligt trött innan jag äntligen kom i säng 1 timme senare. Jag har sovit dåligt, det gör jag ofta när jag är övertrött.

 

I en annan kommentar undrade Klosterkatternas Gammelmatte Gitte om mitt handikapp.

Jag fick en stroke den 30 april 2008. Den gjorde mig förlamad i vänstra kroppshalvan. Jag fick lära mig det mesta på nytt igen.

Det första jag kunde röra på igen var mitt vänstra ben. Sakta men säkert kunde jag stå upp, men min västra arm och hand tog mycket längre tid. Med envis träning från första början har jag kunnat röra på den med, så småningom. Från att ha varit totalförlamad i vänstra kroppshalvan för drygt tre år sedan, kan jag idag klara mig rätt bra själv.

Jag kan gå med bock på slät underlag 5-10 meter. Jag fixar hygien (har en stadig duschstol med armstöd att sitta på och förhöjd toa sitts), mat och katter helt själv 5 av veckans 7 dagar. Makens arbete medger inte att han bor med oss på vardagarna då han jobbar. Han börjar tidigt och busshållplatsen ligger 2 km bort härifrån. Jag, Smulan och Amanda bor i vår sommarstuga på knappa 30 kvadratmeter året om sedan många år, långt innan jag blev sjuk. En bra lösning som vi trivs med och är vana vid. Min största fasa var att inte kunna stanna kvar här på landet efter jag blev sjuk, men det gick!!!

Jag är otroligt envis och att inte kunna finns inte i min värld. Jag klarar det mesta sittande i min rullstol, utan den kan jag inte vara mer än minuter i taget eller kan sitta i soffan till exempel, men man lär sig att göra vanliga saker på nytt sätt.

Måste är uppfinningarnas moder.

Jag gör mycket på mitt sätt, som kanske ser lite annorlunda och avigt ut för andra, men så länge det fungerar för mig ska ingen annan lägga sig i.

Jag fick ofta höra på sjukhuset att så där kan du inte göra, men jag bad dem att titta åt andra hållet om de inte gillade hur jag gjorde saker, men de skulle ge 17 i att kritisera. Det spelar väl ingen roll hur jag gör vissa saker, bara jag klarar av att utföra det.

Jag hade tur i oturen, för jag skadades inte mentalt alls av mitt stroke. De flesta får något mentalt men även av en högersidig stroke, jag är undantaget som bekräftar den regeln.

Jag tränar varje dag. Uppmjukande och stärkande övningar. Jag har inte “råd” att strunta i övningarna. Jag har tränat upp hjärnan att få mina svaga sida att lyda på nytt och det måste “underhållas” dagligen. Jag lever och det är huvudsaken!

Detta är jag och mitt handikapp i ett nötskal.

 

Ha en härlig lördag!

Det tänker vi ha med att fira vår 30 åriga bröllopsdag

visserligen en dag för tidigt, men idag kan vi fira ordentligt med god mat och dryck (självklart alkoholfritt för min del).

 

/Julia