Min älskade Busunge... Ett år har gått sen du vandrade över Regnbågsbron, matte har saknat dig varje dag...
Varje dag du inte ligger mitt i min virkning, som du brukade. Inte för att busa med garnet utan bara för att vara nära.
Varje kväll du inte ligger och myser med mig i sängen. Det var svårt att lära sig att sova utan ditt mysiga spinnande, när du delade kudden med mig.
Det är tomt utan dig, men matte har fått vänja sig. Älskade Busfrö matte saknar dig!!!
Kram, har missat detta, :( Det är svårt när ens katter/djur blir sjuka, så dom måste vandra vidare. Har inte läst alla bloggar på väldigt länge, en får börja med det igen
SvaraRaderamånga kramar till dig
Åh hjärtat, minns den dagen. Allas vår fasa när de pälskade inte mår som de ska.
SvaraRaderaKramar!
Saknaden finns alltid kvar även om den lättar lite med åren.
SvaraRaderaKramar &nospussar