söndag 11 oktober 2015

Bara ett livstecken...


Jag vill bara tala om att jag lever, är kvar på Magnolian och väntar på att få komma hem. Sötaste Fröken Amanda är kvar i jourhemmet och mår som en prinsessa, tack gulliga P med familj för hjälpen!!! Bostadsanpassarna ska fixa dörrarna i veckan som kommer och sedan lär allt annat gå i turbofart, hoppas jag i alla fall. Jag hoppas också att jag får stanna här till allt är klart.

Ha en fortsatt trevlig söndag och fortsätt att hålla tummarna ;-)

 /Julia

11 kommentarer:

  1. Håller tummarna för att allt går i turbofart från och med nu. Tror Amanda längtar efter sin matte även om hon har det jättebra nu också.

    SvaraRadera
  2. Ja, hoppas verkligen att det nu går i turbofart, kan tänka mig hemlängtan hos både dig och Amanda. Borta bra men hemma bäst, så är det :)
    Nospussar

    SvaraRadera
  3. Yeah, äntligen börjar det hända nått ;-)
    Hoppas ni snart kan komma hem och träffas igen för det är ju rätt länge nu ni varit ifrån varandra.

    Kramar & Nospussar

    SvaraRadera
  4. Här håller vi också tassar och tummar och tår i kors för att ALLT går med Turbofart med huset !!

    Tassklappar o Nosbuffar

    SvaraRadera
  5. Så bra att det börjar hända ngt iaf, och att du och Amanda snart får ses igen

    SvaraRadera
  6. Vad härligt att de har börjat nu, vi håller också tassarna hårt för att det går med turbofart!
    *nosbuffar*

    SvaraRadera