
Vi vaknade tidigt av åskmuller. Den lät som om den var ganska nära. Blixtarna kom bara några sekunder före mullret. Nåja klockan var ju strax över sex, så det var lika bra att gå upp för denna dag efter toabesöket.
Det är skönt att temperaturen är lägre än den har varit de senaste dagarna. Ytterdörren är på vid gavel och Amanda ligger i elrullstolen och njuter av regnsmatter i vetskap om att hon inte blir blöt
. Det är trevligt att kunna få ner temperaturen inne!
Åskar har dragit vidare, men regnet öser ner. Jag tycker om att höra regnet smattra mot taket. Det är rogivande.
Jag har äntligen tagit mig tid att föra över bilder från mitt mysiga rum på Magnolian, mitt hem i 25 dagar. Här får ni några av dem:

Dörren till mitt rum. Som ni kan se står det gäst och inte patient!

Som ser var mitt rum stort! Vanligen står sängen rakt ut från väggen, under lamporna, men jag fick möblera om efter eget tycke och smak när jag kom. Jag ville hellre ha min säng längst väggen. Det blev mycket mera plats så här. Jag missade att ta bild på mitt lika rymliga badrum, men dörren till den finns strax nedanför sänggaveln.

Och rummet från en annan vinkel. Här syns mitt lilla kylskåp och diskbänken. Det fanns massor med garderober också.

Bild tagen från dörren.

Och en bild på mitt mysiga bord för två! Där satt jag ofta med ett korsord, bok och musik. Ett glas för äppeljuice, en skål med druvor och ett glas för salta pinnar, tom för tillfället.
Här är en bild på min bästa hjälpmedel som jag behövde ofta i början!

En Turner, jag stod på den och personalen kunde vända mig från t ex sängen till rullstolen! Jättesmart!

Här ser ni min utsikt

och här ett på ösregn på avdelningens stora balkong. Där fanns plats för oss alla runt två stora bord. Där åt vi när det inte var för varmt ute. Härligt! Det fanns 10 gästrum på min avdelning och vi stannade i ca tre veckor. Vissa kortare period och andra lite längre.
Jag trivdes jättebra och personalen var toppen! Alla pålästa och hälsade med mitt namn när de kom första gången.
Men ingenting går upp mot att jag får vara hemma igen. Jätteskönt för oss alla! Inte minst för min lilla Bus-Fia.
Det blir ännu bättre när min nya säng kommer i nästa vecka. Då blir mitt liv ännu lättare. Snart ska jag ringa till min egen husläkare, jag behöver påfyllning av några mediciner.
Ha en fortsatt trevlig och förhoppningsvis svalare torsdag!
/Julia